1 april 2006 trädde en ny lag i kraft som ska främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen säger att varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de grundläggande värden som ska prägla verksamheterna.
Det som är nytt med lagen är att:
- Alla former av kränkande behandling omfattas av lagen
- Annan kränkande behandling införs som nytt begrepp
- Ett barn- och elevombud för likabehandling inrättas
- Bestämmelser om ett aktivt målinriktat arbete
- Krav på en likabehandlingsplan
- Skyldighet att utreda kränkningar
- Lättare att få skadestånd för trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn och elever
Lagen innebär således att kravet på aktiva åtgärder mot mobbing och den typen av kränkande behandling skärps, samtidigt som alla verksamheter får regler om förbud mot diskriminering.
Med kränkande behandling menas:
- Diskriminering
- Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder.
- Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. T.ex:
fysiskt - att bli utsatt för slag eller knuffar
verbalt – att bli hotad eller bli kallad för skällsord
psykosocialt – att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning
1. Vetekornets deklaration
- Varje människa har ett egenvärde oavsett prestation, kulturell bakgrund, funktionshinder eller kön.
- Vi vill stärka barnets personlighet så att det utvecklar en god självkänsla.
- Vi strävar efter att ge barnet en grundtrygghet utifrån förskolans läroplan (Lpfö98) och den kristna grundsynen.
- Vi skall värna om varandra utifrån den Gyllene Regeln: ”Gör mot andra som du vill att andra skall göra mot dig.”
2. Rutiner för att förebygga diskriminering
Strukturell nivå
- Strukturer och arbetssätt som kan vara indirekt diskriminerande eller kränkande förebyggs genom en kontinuerlig reflektion inom personalgruppen över vad som händer mellan barnen, mellan barn och pedagoger, samt personalen sinsemellan.
- Ett medvetet arbete med verksamhetens värdegrund, ordningsregler, attityder och värderingar hos pedagoger och barn görs kontinuerligt genom att personalgruppen hela tiden systematiskt arbetar för att ”Gyllene regeln” skall synliggöras och efterföljas i verksamheten.
- Arbetsgivare och föreståndare skall uppmuntra och stödja ett ärligt och öppet samtalsklimat som tillåter personalen att uttrycka och tydliggöra sitt eget förhållningssätt till barnen och varandra.
- Pedagogerna skall ges utrymme för att ha en kontinuerlig reflektion av sitt bemötande av barnen och varandra.
- Pedagogerna är medvetna om att de är viktiga förebilder på förskolan.
I den dagliga verksamheten
- Barnens bemötande av varandra observeras kontinuerligt av pedagogerna, både vid styrd aktivitet och fri lek.
- Konflikter eller sårande bemötande barnen emellan bemöts direkt genom individuell eller gemensam reflektion utifrån ”Gyllene Regeln” och pedagogerna belyser vad som händer i situationen. På så vis får barnen träna och utveckla sin empatiska förmåga.
- I samlingar och samtal lyfter vi frågan om allas lika värde, hur man är mot varandra och att det är viktigt att man berättar om man är ledsen för något.
Individuell nivå
- I samlingar och samtal skall alla få utrymme och tillfälle att göra sin röst hörd.
- Genom positiv och konkret uppmuntran stärker vi barnens självkänsla.
- Individuella intervjuer görs med barnen i samband med utvecklingssamtal
- Pedagogerna har daglig kontakt med föräldrar, kontinuerliga utvecklingssamtal och föräldramöten så att föräldrarna kan känna sig trygga med den verksamhet de lämnar sina barn till.
3. Rutiner för att upptäcka diskriminering
Att kontinuerligt observera barnen i deras lek.
Lyssna till språk, tonfall och jargong som kan utgöra grund för diskriminering.
Vara uppmärksam på förhållningssätt och attityder mellan barnen.
Studera hur samarbetet barnen emellan fungerar. Vilka får alltid vara med och leka? Finns det någon som blir utanför?
Att det finns personal närvarande vid alla aktiviteter såsom vila, påklädning, toalett mm. Personalen skall ha god uppsikt över alla utrymmen.
Att lyssna och föra samtal med barnen om tex. kamratskap
Barnen berättar ofta själva om upplevelser. Barnen upptäcker sådant som vuxna ej sett, att något av barnen är ledset till exempel.
Utvecklingssamtal med föräldrar
Föräldramedverkan i barngruppen sker vid två tillfällen under respektive familjs arbetsvecka. Föräldrarna skall vara uppmärksamma på barnens bemötande och attityder gentemot varandra och skall rapportera oegentligheter till personalen.
Kommunikation pedagoger emellan
Reflektion över barnens relationer och relationerna mellan pedagoger och barn görs vid varje planeringsmöte.
Viss dokumentation och överlämning sker skriftligt så att den pedagog som börjar först på morgonen kan orientera sig om vad som hänt dagen innan. Här skrivs om det finns något pedagogen behöver vara särskilt observant på.
4. Rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda
- Om kränkningen gäller barn mot barn skall styrelsen meddelas och samtal med alla berörda genomföras av de pedagoger som är bäst insatta i konflikten. Pedagogen ansvarar för att skriftligen sammanfatta samtalet samt de överenskommelser som gjorts och rapporterar därefter till styrelsen.
- Om kränkningen gäller vuxen mot barn skall en representant för arbetsgivaren (styrelsemedlem) delta och besluta om åtgärd. Arbetsgivarrepresentanten ansvarar för att skriftligen sammanfatta samtalet samt de överenskommelser som gjorts och rapporterar därefter till styrelsen.
- Om kränkningen gäller vuxen mot vuxen skall representant för arbetsgivaren (styrelsemedlem) genomföra samtal med berörda parter samt besluta om åtgärd. Arbetsgivarrepresentanten ansvarar för att skriftligen sammanfatta samtalet samt de överenskommelser som gjorts och rapporterar därefter till styrelsen.
- Om behov finns kan även utomstående stöd ges genom Vetekornets krisgrupp. Ett samarbete finns upprättat med Bifrostkyrkans pastor och diakon.
- Om kränkningen mellan barn eller mellan vuxen och barn inte upphör efter de samtal som hållits under utredningen kan anmälan till Skolverket göras.
5. Förankringsprocessen
Genom ett medvetet arbete inom personalgrupp och gentemot barn och föräldrar skall likabehandlingsplanen bli ett levande dokument i verksamheten.
Personal
- Personalen har varit delaktig i framtagandet av likabehandlingsplanen.
- I fortsättningen ansvarar föreståndaren för att frågan om likabehandling hålls levande genom kontinuerlig reflektion över egna ståndpunkter och värderingar inom personalgruppen.
- På planeringstiden skall regelbundna samtal hållas om den aktuella situationen i barngruppen, kopplat till likabehandlingsplanen.
Barn
- Pedagogerna ansvarar för att göra barnen uppmärksamma på vad som är god moral, rätt och fel.
- Pedagogerna skall hjälpa barnen att utveckla en god moraluppfattning och kännedom om vad denna innebär i praktiken.
- Den gyllenen regeln är utgångspunkt.
Föräldrar
- Föräldrarna har varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen.
- Nuvarande medlemmar i föreningen kommer att erhålla var sitt exemplar av likabehandlingsplanen, samt informeras om denna på föreningsmöten och föräldramöten.
- Personalen förmedlar information om vad som händer barnen emellan samt i barngruppen till respektive föräldrar och föräldragruppen.
- För implementering skall rutiner upprättas så att varje nytillkommen familj får gå igenom likabehandlingsplanen tillsammans med sin fadderfamilj. På så vis kan likabehandlingsplanen medvetandegöras kontinuerligt.
- Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Vetekornets hemsida.
6. Uppföljning
- Styrelsen ansvarar för årlig uppföljning och revision av Likabehandlingsplanen. Uppföljningen skall göras tillsammans med representant för personal och med förälder/föräldrar utanför styrelsen.
Likabehandlingsplanen är upprättad under perioden ht 2006 och vt 2007
Mölndal den 18 mars 2007 |
Verksamhet 
